Så var det bara jag...

Nu är min lille fine morbor begravd,

och det enda levande som finns kvar efter mormor och morfar är jag. 

Det känns minst sagt underligt!

Ingen fara, allt på en gång!

Ligger i en säng hos "släkten" i Malmö, 

imorgon ska min lille käre morbror i jorden..

Jag är otroligt glad att jag har kunnat åka ner, 

vi blir nog inte så många!

Dansa fastän...

Lyssnar på Säkert, 

dansar, gråter lite, skrattar...

Orkar inte ordna med nått, 

men fixar lite iaf!

Nu finns nästan inget av det gamla kvar!

Läser Karin Boye och tänker att det ordnar sig!

Nytt år = nytt hår!

Idag har jag varit och testat frisören i Hemavan, 

det blev klart godkänt och trevlig var hon oxå!

Det känns så rätt att vara rödhårig igen, det var alldeles för länge sedan sist!

Med ett glödande hår så kan man väl locka tillbaka en del av glöden i livet? 

I'm a firestarter, twisted firestarter...

2011 - du är så välkommen!

Äntligen är du här, 

med nya blanka dagar

och utan förutfattade meningar!

Jo, jag vet... alla dagar är en ny start och så vidare..

Men jag har alltid tyckt att just nyårsdagen är speciell, 

den har en speciell lukt smak för mitt sinne. 

Den lovar att saker faktiskt kan ändra sig och att man kan gå bort från det gamla invanda. Att man kan lämna sorgerna från det förra året, eller i alla fall linda in dem i ett lagar bomull till och minnas mer av det goda och mindre av det tunga.

Minnas Mamma skratt och hennes evisa livsglädje, 

minnas M:s värme och alla djupa samtal i lastbilen, 

minnas Mormors bananlikör och rullstolsrallyt på Axlagården, 

minnas J och han stora stövlar och hans alltid lika uppmuntrande ord, 

minnas Farmors tålamod med små händer i silvergrått hår, 

minnas alla gånger jag sprang till Ivar med frågor ingen annan fick höra, 

minnas Pelles talgoxar och Fritz trygghet.

Minnas all den kärlek som en gång fanns här, men som nu alltid är med mig!

Jag älskar känslan av ett nytt år!
Den är lite krispig... lite som att gå på iskall nysnö... 

under gnistrande stjärnor!