fredag 16 december 2011

Telefonsäljare

Den senaste veckan har två olika telefonsäljare ringt mig.

Den första ringde från Den Norska Sjömannskirken, hon vill sälja en kalender.
- Nu den här enda gången som vi kontaktar dig, och inför jul som är en sådan generös tid...
Jag tackade vänligen nej, då jag faktiskt inte har så mycket extra pengar och vill kunna ge lite extra till min kille och hans barn, min pappa och de funnits där för mig under ett svårt år! Då kom den, repliken som fick ångan att skjuta ur öronen...
- Nu unga fröken, ska du lyssna på mig!
Att komma med nedvärderande "unga fröken" kommentarer är inte, och jag upprepar INTE vägen att gå för att få sälja något till mig. Damen i andra änden av luren fick en kort information om att jag för det första passerat 30 år och för det andra betackade mig från kontakt med telefonförsäljare totalt utan hyfs och respekt för andra människor!

Så imorse ringde försäljare två och väckte mig...
Hon ringde från ett eller annat företag i Gävle och var raka motsatsen till Tant Ett (även om rösten kunde hinta om att de var i ungefär samma ålder). Strålande glad konstaterade hon att jag visst oxå var vaken  på morgonen och började småprata lite.
En något morgontrött Elin sa:
- Du jag är faktiskt i Norge och det blir ganska dyrt för mig att prata med dig!
Varvid Tant Två kvittrade tillbaka:
- "Ja men då lägger vi på med en gång, det är ingen fara!
Och jag hoppas du får en riktigt fin jul!!"
Wow, snacka om skillnad! Nästan så jag skulle överväga att köpa nått av henne om hon skulle ringa igen..

tisdag 13 december 2011

Dagens höjdpunkt!

Äntligen är socialstyrelsen klara med sin utredning av det som hände pappa i början av sommaren. Jag är så lättad att tårarna faktiskt trillar, även om jag ju ärligt knappast tror att det kommer att ändra så väldigt mycket! Men det visar iaf att det är värt att anmäla, värt att skrika och kämpa!

Pappa är tillbaka på Vikbacka, ansvarig sköterska är kvar på sitt jobb... 

Artikeln i VK

Dagens...

DAGENS VILL HA: mer fritid! Visserligen jobbar jag bara 50% nu,
men med extra jobbet och studierna så försvinner den lediga tiden fort iaf!

DAGENS KLÄDSEL: Ull...grå ull...  det är KALLT!

DAGENS SMINK: inget alls..

DAGENS FRISYR: en svag ton av lila hårfärg..

DAGENS HÄNDELSE: hemlagad (norsk) karamellpudding serverad på kontoret!

DAGENS LÅT: Brevet från Lillan och Min far han har tre brokiga grisar.
Jag har letat efter sånger med pappatema om ni undrar.
Tips på bra pappasånger mottages med stor glädje!!

DAGENS PLANER: skissa på min redesign av magasinet Cafe.

DAGENS SAKNAD: Mamma, alltid mamma!

DAGENS DUMMASTE: otroligt nog inget än så länge idag, men i går sprang jag
in i en garagedörr och fick ett stort blåmärke på ena överarmen.

DAGENS SJUKA: lite tät i näsan, men det räknas nästan inte!

DAGENS DROG: kaffe, kaffe och mer kaffe

DAGENS ROLIGASTE: helt klart karamellpuddingen!

DAGENS FAVORIT: Zimba som väckte mig med all kärlek en liten katt kan
uppbåda imorse.

DAGENS KÖP: ingenting!

DAGENS HUMÖR: glad men trött!

DAGENS ORD: karamellpudding!

DAGENS COMEBACK: Moi!

söndag 14 augusti 2011

allt och inget...

Det händer massor...
men inget jag kan skriva om...

Det känns konstigt och jag saknar Mamma!

Kommer väl tillbaka till hösten iaf...

tisdag 28 juni 2011

Livet ljusnar igen

Pappan mår allt bättre och är piggare, gladare och starkare!
Idag var vi ute och rullade i parken bakom Lycksele Lasarett tillsammans med Nitro. 
På torsdag är det meningen att han ska få flytta tillbaka hem till Tärnaby, 
först och främst till Granhöjden. 

Då vi varit hemma några dagar är det dax för mig att åka tillbaka till Norge, 
överst på listan där står Træna Festivalen och några dagar Lang til Havs. 
Gissa om jag längtar!
Idag var jag en liten sväng på stan, hittade en klänning som verkade lovande 
där den hängde... Men OJ så fel.... Vet inte riktigt om jag ser mest ut som 
Trollet Hugo eller Skogsmulle i den?
Behöver jag säga att den fick stanna kvar i butiken!?

fredag 24 juni 2011

Sedan den 10 juni...

 
De sista veckorna har jag så gott som konstant haft hög puls
och ett argt brusande ljud i öronen. 

Här kan ni läsa om varför: 

Pappa repar sig dock bra nu,
men högerarmen är tung och svårstyrd och den hopspikade
höften gör ont att gå på.

Tur att han är seg som en fjällbjörk!