Curious tuesday ..

1. What is your very best beauty tip?
Skönhetstips? Tja du det var en bra fråga... Drick vatten och le mycket! Eller helt enkelt försök att leva så att du mår så bra som möjligt. En människa som mår bra och utstrålar det blir automatiskt vacker!

2. Who is your arch-nemesis?
De som överhuvudtaget aldrig tar tag i sina egna problem utan bara lägger benen på ryggen och sticker så snart något går dem emot, och som skyller allt på resten av världen. Och dessutom de som älskar att sprida skvaller utan att ens ta reda på om det bor ett UNS av sanning i det! Usch, fy... bort med sånna!!

3. What are the three things you need to do in order to feel sane?
Jag måste få resa, pyssla och drömma. Annars dör jag invändigt!

4. What is the strangest food you have ever eaten?
Det måste nog vara blåmusslorna som vi kokade på elden i påskas... Underbart gott!!

5. What is one thing in your wardrobe which makes you feel invincible?
Mammas ringar... då känner jag extra mycket att hon fortfarande är med mig!

Skrubbtvålar

Alldeles nya och fräscha skrubbtvålar till duschen/badet eller tvålkoppen,
färdiga för att säljas!

Stackars hus...

Det allra käraste huset är i akut behov av lite kärlek och omtanke (hantverkare).

Minst en av syllarna är så gott som genomrutten.

Men vi startar med en yttre shining iaf, från nästan grått och tillbaka till Falu Rött!

Backpacking polare på väg....

Har just städat fram gästrummet så Jens kan komma åt sängen.
(Varför måste jag ALLTID städa fram gästrummet innan någon ska sova där?)
Jag ser verkligen fram emot att få en veckas besök av en gammal backpackingkompis, det går så länge mellan gångerna. Den här gången kommer tyske Jens, vi möttes sist på Nya Zeeland. Då hade jag varit på luffen i ca 4-5 månader och han bara i någon vecka. Sedan dess har han rest i 4 år....

Jag ser fram mot galna äventyr, sena kvällar och massa prat! Kanske en flaska vin eller två högt uppe på en eller annan fjälltopp och att få visa honom lite av mitt fina Svorge.
Vi har satt så lite planer som möjligt för att kunna utnyttja tiden maximalt!

Træna Festivalen 2010

Efter en tuff start på sommaren börjar nu livet hitta tilbaka till rälsen och jag må bättre igen. Så till min stora glädje kunde jag åka ut till Træna och gå på den vackraste festivalen jag vet om.
Trænafestivalen - Langt til havs

Vi kom i väg lite sent men i strålande sol, de mörka tunga molnen lämnde vi bakom oss inne på Mo. Färden ut till Træna var lite knagglig... båten mådde inte helt bra, något den visade genom att motorn hoppade ur växeln ett par gånger och växeloljan gick åt som smör i varmt solsken. Morgonen därpå var durken våt... och motorn nära att bada, faktiskt var hela båten ganska nära att ta ett topp... Som tur var hann vi få upp den på land och nu är den återigen renoverad och klar för avhämtning igen, ute på Træna alltså.

Torsdagskvällen var ovanligt folksam... men musiken något tveksam. Personligen tycker att DumDumBoys kanske har passerat sina största dagar.. Och då sångaren slet av sig skjortan och killarna bredvid började vissla kände jag verkligen hur bartältet lockade istället!

Fredagen bjöd på festivalens bästa musikupplevelse. Lokale artisten Æ spelade i Træna Kirke med bland annat Stefan Sundström och frun bland gästerna på scen. Otroligt vackert och stämningsfullt! Dessutom med fantastiska texter som träffade mig rätt i hjärtat!

På lördagen var det dax för det årliga besöket på Sanna. Efter lite velande fram och tillbaka bestämde vi oss även för att vandra "kärlekstunneln" upp till Gompen innan konserten med Moddi i Kirkehelleren.

Väl uppe och framme i ljuset igen fick vi en liten men god slurk champange att njuta tillsammans med utsikten.

Konserten med Moddi var helt ok, som bäst då han sjöng på norska! Och stort plus för dragspelet!!

Det var mycket folk, och festivalen var utsåld!

Då vi lämnde Træna på söndagen mötte vi en familj av späckhuggare ute på Trænhavet! Allt i allt var det kanske ändå helgens bästa upplevelse...

Stopp vid Strimasund

I slutet av förra veckan stoppade jag vid stigen in till Gausjosjöns lappläger och gick en liten bit in över. Det var ett utmärkt sätt att lugna ner alla tankar som surrade i skallen. På vägen in hittade jag tätört brevid stigen och kunde oxå konstatera att hjortronen blommar för fullt nu. Visst har jag ändå tur som bor i ett sådant vackert område!?

Curious tuesday ..

Gala Darling har en ganska intressant blogg som jag rätt ofta kikar på. Och den här veckan tänker jag ge mig på hennes "nyfikna tisdag".

1. What was your first kiss experience?
Min första kyss... var pirr i magen, tidigt i tonåren en sommarkväll hemma i Oltokken.

2. If you could work for — & learn from — anyone, who would it be & why?
Renata Chlumska, för att jag ända sedan jag var liten har drömt om att leva som äventyrerska, och hon lever ju min dröm!

3. Have you ever taken a Myers-Briggs test? What was your result? Do you think it was accurate?
Gjorde testet nu ikväll med följande resultat, ENFP. Och det var ju inte helt fel... tror jag...

4. What is your favourite thing about your best friend?
Att de verkligen bryr sig om mig och att jag vet att jag kan lita på dem vad som än sker!

5. What makes you happiest?
Att känna att jag gör något bra och att andra oxå uppskattar det och därmed även mig.

Norska mästerskapen i Trekkspill!

I kväll har jag och pappa varit på NM i Trekkspill!
Skönt att komma ut på något helt annat.

Vi såg finalerna i dansmusik med blandade orkestrar, och det gav mig faktiskt lust att dansa.
Fjorden ligger blank i kväll och himlen har tagit färgen av en mogen persika, vackert!

Så har jag tagit fram ett gammalt broderi,
glädjen av att göra saker finns där och börjar så smått pyra igen nu.

Solen fortsätter att lysa...

regnet fortsätter att falla och människor fortsätter att vara människor.
Ibland är jag nästan glad ända in i märgen, men oftast inte...
Ibland känner jag att det är klart det här oxå går bra, men oftast ligger oron som en isklump i magen. Ofta är jag less på folk och hur de pratar utan att tänka sig det minsta lilla för. De är inte precis till någon hjälp. Jag är extra känslig och blir GALEN på folk som säger sig vilja hjälpa till om de bara kan, med "vad som helst", men som då man tar sig mod och ber dem bara säger nej. De människorna tänker jag försöka sålla bort, man måste ju faktiskt inte älska alla eller ens bry sig om dem! Ärligt talat känner jag heller ingenstans att jag vill ställa upp för dem heller då det en dag blir deras tur! Däremot de där vännerna som alltid har en varm kram redo, som skickar sms eller ringer bara för att säga att de tänker på mig och oss, som säger "ring om det är nått" och som faktiskt menar det!! De är alla värda sin vikt i guld!! Man kan nog säga att den här "krisen" har sållat agnarna från vetet...